HUR GÅR BIODLINGEN I SANDNES I N

HUR GÅR BIODLINGEN I SANDNES I NORGE?

Sandnes i ligger i Rogaland fylke söder om Stavanger. Där har det nordiska biet, det bruna biet som det heter i Norge, dominerat fram tills nyligen. Under senare år har buckfstbiet introducerats med följd att plötsligt är alla bin ilskna hybrider, som inte går att ha i bebyggda trakter . Nu har en grupp biodlare tagit sig an problemen och försöker återskapa det goda bruna biet igen, bl a med hjälp av import från Sverige. Man hoppas dock att det ska gå att finna rester av den gamla stammen på någon ö eller annan isolerad plats. Ordförande i Sandnes Birökterlag är Olaus Vatne.

Hur får vi det bruna biet åter?

Vi är en aktiv förening med ca 50 medlemmar. Här har det i många år varit buckfastbin korsade med bruna nordiska bin. Vårt område ligger ut mot Nordsjön och är ett jordbruksområde med ljunghedar innanför. Förutsättningarna för bina är goda. Jag har hållit på med bin i snart 25 år, i huvudsak med bruna nordiska bin. Dessa har dock blivit hybridiserade med buckfast och aggressivare för varje år. Att få tag på rent nordiskt material med bra temperament är svårt. Vi är ännu varroafria, så möjligheten att ta in drottningar utifrån är begränsad. Det var här Ingvar Arvidsson i NordBiprojektet kom in vid våra diskussioner om import. Efter ett besök hos honom 2001 fick vi kakstycken med ägg via posten. Detta fungerade inte så bra eftersom äggen inte accepterades av bina. Vi tänkte då importera drottningar från Ingvar, men så kom det varroa till Bengtsfors och då var detta inte möjligt. Vi fick då kontakt med Per Ruth i Umeå och sommaren 2003 kunde vi importera 20 drottningar från honom. 17 av dessa drottningar har invintrats hos oss. Detta material tillsammans med lokala gener sätter vi stora förhoppningar till. Så nästa år blir väldigt spännande.

Avelsarbetet

Biodlingssäsongen i vårt område startar i mars månad och i första halvan av maj har vi oftast två lådor på samhällena. Det är då dags att börja med förberedelserna för drottningodlingen. Drönarsamhällena produceras från utvalda drottningar och är klara för uttransport till parningsstationen uppe på fjället kring den 10 juni. Drottningarna vi odlar efter väljs från det bästa vi har, men är detta bra nog? Vi måste nog undersöka fler bigårdar för att hitta de bästa avelsdrottningarna. Vi har nu installerat ett vingindexprogram, så vi har nu möjlighet att finna rena bruna bin.

Drottningodling

Här bruka vi att sätta in drottningcellerna i avläggare efter omlarvningen. Två av oss har kläckningsmaskin. Efter kläckningen blir drottningarna tillsatta i konstsvärmar. Detta är en säker metod.

Draget

Sommardraget här är inte så bra och driftsformen är inriktad på ljungdraget som börjar i mitten av juli. Först kommer klockljungen (Erica tetralix), som vi vissa år kan få i stora mängder. Detta är en honung som inte kristalliserar och vi får väldigt bra betalt för. I övrigt är det den vanliga ljungen (Calluna vulgaris), som har en skarpare smak och som kristalliserar ganska snabbt.

Biodlingen kontrolleras här av veterinär och alla som flyttar bina mer än 5 km ska vara certifierade och som ska vara friskförklarade efter att prover har sänts in för kontroll av varroa och trakékvalster. Efter kontroll i bigården av bitillsynsman ges certifikat för 2 år. Kopia av detta ska vara med vi försäljning av bisamhällen.

I sommar har vi haft en mycket kraftig utveckling av samhällena med påföljande svärmningslust. På grund av certifieringsreglerna får vi inte ta in svärmar i våra bigårdar. Vi har därför diskuterat att vi måste dela samhällena när vi ser svärmningstendens. De som har prövat detta säger att det fungerar utmärkt och all svärmning upphör.

Bra honungspriser

Slungning av honungen sker huvudsakligen hos den enskilde biodlaren. Vi måste vara godkända för att hantera livsmedel. Mycket av honungen säljs direkt till konsumenten. Priset är då 85 NOK/kg. Vid leverans till Honningcentralen får vi 40 NOK/kg. Det är en trend i tiden att konsumenten vill köpa direkt av producenten. Därför ägnar vi mycket intresse åt kvalitén och kristalliseringen av honungen.

Hösten en skön tid

Jag ha i höst invintrat 49 samhällen på 6-10 ramar. Jag vill inte ha dem alltför starka då det gärna blir problem på våren med starka samhällen. Samhällena står på öppna nätbottnar, vilket ger väldigt god övervintring. Lådorna är isolerade trälådor eller Jakopor frigolitlådor. Över har jag en bitömmare för att få bigång över ramarna (norska lådor har ofta bigången under ramarna) däröver en fiberskiva plus ca 5 cm isopor och sedan ett tak.

Nu i oktober sitter bina i lugn och ro efter en hektisk säsong. Så nu kan både bin och biodlare ta en välförtjänt vila. Det är då man tar fram alla bitidningar och läser om andras erfarenheter med drottningavel. Därför är det spännande när NordBi-Aktuellt kommer med posten. Jag läser i nr 2/2001 Från astronaut till lättklädd biodlare. Kanske det nu är vår tur när vi blir bättre på att odla på ett bättre avelsmaterial.

Tack för en bra tidning! Hälsar biodlaren

Olaus Vatne