PLANERAT
AVELSARBETE I GUSTAVSBERG 2004
Varroakvalstret närmar sig nu sakta och oundvikligt min bigård. Med lite "tur"
kan det bli ännu en varroafri sommar för min del. Som ett exempel på spridningshastigheten
i ett enskilt samhälle kan nämnas att vi i april 2003 efter oxalsyreförångning
i en bigård med 4 samhällen kunde upptäcka 3 döda kvalster i bottennedfallet
hos ett av samhällena. I oktober var alla smittade och i det först smittade
fanns nu mer än 500 kvalster på botten. Förberedelserna inför årets avelsarbete
blev alltså först att bygga nätbottnar. Det finns många olika förslag på typer,
men för min del stod det klart, att den bästa modellen för mig var en botten
med baklucka och en utdragbar botten. Det ångrar jag inte när jag nu har möjligheten
att lätt kunna följa vad som händer inne i kupan. Efter en bra övervintring
och med styv genomskinlig plast som täckning i stället för täckbrädor är det
lätt att räkna de kakgator som är täckta med bin, som regel mellan 4-7 med mitt
norska rammått. Det första blombesöket för mina bin är oftast vintergäck och
jag misstänker att bina känner samma glädje som jag att vintern nu är över,
trots vissa väntande bakslag. Sedan kommer krokus, snödroppar och de ryska blåstjärnorna
som med sitt mörkblåa pollen bryter färgskalan. I skrivande stund den 16 april
är det sälgen som gäller och pollenbärarna formligen dunsar ner på flusterbrädorna
med sina i särklass allra största möjliga portioner. Jag har börjat att en gång
i veckan granska bottennedfallet i kuporna och kan nu tacka den utdragbara konstruktionen
och med förstoringsglas kunna studera resultatet. Än så länge inga kvalster
men nedfallet från kakorna ger en bra bild på bistyrkan och de glansiga vaxfjällen
visar att här finns det ungbin som är minst 14 dagar gamla. Avelsinriktning
Med mina max 14 samhällen har jag naturligtvis inga större möjligheter att bedriva
någon storskalig avelsverksamhet. Men med morfologiska gränsvärden, kvalitetsvärdering,
urval och insemination har jag sedan 1992 försökt skapa en avelskärna av mellifera
som jag så sakteliga börjat bli nöjd med. De nordiska bina är inget bi som vid
varje ingrepp kan skötas endast iklädd badbyxor. De är rörliga, man ska ha slöja
och de har en viss svärmbenägenhet när det första sommardraget börjar sina.
Men det är en upplevelse att i vårt nordiska klimat se deras kämparanda långt
fram på hösten - en i allt överskuggande och framträdande egenskap som också
ger resultat i skattlådorna.
Om allt blir som planerat kommer jag att i begränsad omfattning odla på följande
drottningar:
Årets planerade avelssamhällen
|
Kupa |
Drottning. Drottningens
cubitalindex/
diskoidalvinkel
|
Linje |
Moder |
Parning Drönarsam-hälle/drottning: Linje: Fadersarv: |
Bedöm- ning |
Vingmätning
Samhällets Cubitalindex/
diskoidal-vinkel
Uppmätt andel mellifera |
|
6 |
IP0202 1,82/-3,8 |
Fl-fj MB9401 |
IP0122 |
Insem. Nr 2 |
54345 |
1,62/-4,9 100% |
|
11 |
IP0252 1,76/-3,2 |
H-dal IA9212 |
IP0142 H-dal IA9212 |
Insem.Nr 10 IP0143 |
54345 |
1,67/-4,6 100% |