RAPPORT FRÅN DJUPSJÖ OCH HÄSTLIDEN

Nordbiprojektets drottningodlare i Västerbotten hittar man i Umeå med omnejd. Vi använder Djupsjö i första hand som parningsplats för bruksdrottningar medan Hästliden i år fungerat som parningsplats för potentiella linjegrundare. I Djupsjö är det byns blandning som utgör drönarmaterialet men det är inte så illa som det kanske låter. Djupsjöpopulationen består nu helt av kontrollerat nordbimaterial och omgivningarna bevakas med argusöga av Sven Carlsson, vår man på plats. Sven har gett mig förtroendet att sammanfatta sommarens aktiviteter då han nu unnar sig en välbehövlig semester från både forskningen och bina.

Drottningodlingen

Odlingen började ganska sent i år på grund av vädret. Vi omlarvade mellan den 18:e juni och 14:e juli. Odlingsresultatet varierade som vanligt högst betydligt. Sammanlagt fick vi fram 472 täckta celler av vilka 437 kläcktes. Thomas och Eliane Nihle´n har storsatsat i sommar och varit de som mest bidragit till att vi kunnat möta efterfrågan på bruksdrottningar. Totalt blev det 303 äggläggande drottningar vilket är rekord för oss trots att parningsprocenten bara låg på 69 procent. Den sista siffran är vi naturligtvis missnöjda med och den beror till stor del på rymningar från kassetterna i de tidiga odlingsomgångarna i Djupsjö. Enstaka rymningar inträffar varje år men detta slår alla rekord och någon hållbar förklaring har vi inte kommit på. Med hjälp av Svens noggrant förda noteringar kan vi tämligen säkert förkasta orsaker som att kassetterna stått för soligt, för tätt eller innehållit fel sots bin eller fel foder. I Hästliden, där vi fick fram 67 äggläggande drottningar, låg parningsprocenten på 81 och där noterade vi bara någon enstaka tom kassett.

Av årets drottningar har vi levererat 136 stycken till testodlare och reservat. Av dessa har 37 med Hammerdalsursprung skickats till Lit i Jämtland.

Avelsmaterialet

Det avelsmaterial vi använt oss av och resultatet av odlingen ser i sammanfattning ut så här:

Avelsdrottning					Döttrar
Id	Ursprung	Ci / Dv	Mell.%		Parning	Antal
JW 03034	Lillvännäs	1,66/-4,4	80		IP 0304	12
PR 02025	Ham. IA P10	1,62/-3,1	90		Population	80
					IP 0304	7
SC 0326	LäBJ 8903	1,64/-3,6	86		IP 0304	13
SC 04519	Staversh. 118	1,55/-2,4	100		IP 0304	11
SC 04608	Hjoggböle	1,67/-3,5	83		IP 0304	11
TN 03004	LäUG 9308	1,63/-5,3	97		Population	40
TN 04120	LäBJ 8903	1,55/-4,8	96		Population	106
ÅJ 03008	Bygdeträsk	1,75/-3,1	76		Population	10
ÅJ 03013	Bygdeträsk	1,65/	96		IP 0304	13

Drönarmaterialet i Hästliden utgjordes av de tre överlevande döttrarna till IP 0304 –en av Ingvar P:s inseminerade ”100-procentare”, resultatet av en Hammerdal/Flekkefjord-kombination. Sven och jag körde upp med drönarsamhällena strax efter midsommar. Då hade midsommarblomstret, huvuddragväxten som täcker gårdstunet, just börjat blomma och någon timme efter det vi släppt ut bina konstaterade vi att draget var i full gång. När Sven med hjälp av Åke Jonsson avslutade årets verksamhet i Hästliden omkring en månad senare var draget slut men drönarna hade fullgjort sin uppgift under den korta men intensiva tid som är sommaren däruppe. Och de långväga biodlarna fick sin midsommarblomsterhonung som ett litet tack för besväret. Nästa år tänker vi använda ett drönararv från en av Svens ”stavershultare” SC 04519 –en av våra egna 100-procentare.

Vinterfunderingar

Vi hoppas naturligtvis att Djupsjö fortsättningsvis ska fungera lika bra som parningsplats för bruksdrottningar och att vi kan utnyttja Hästliden även i framtiden för linjekombinationer. De långa resorna förutsätter dock kostnadstäckning vilket fungerat bra hittills. Ett alternativ till Hästliden skulle kunna vara inseminering på hemmaplan. Vi har diskuterat möjligheten att lära upp någon lokal förmåga eftersom intresset finns. Hur vi ska få till stånd en fungerande testbiodling är också sådant som man kan fundera över under mörka vinterkvällar.

Rymningar har som sagt varit ett problem i år och det känns osäkert när man inte förstår vad som orsakar dem. Vi välkomnar bra förklaringar. Det är tråkigt när utbytet av drottning-odlingen blir lågt men nu är det inte bara bin som rymmer. Dessvärre tycks också en del drottningköpare vilja rymma från betalningen. Vi har diskuterat förskottsbetalning, postförskott eller något ditåt för att komma till rätta med detta men det vore onekligen enklast om vi kunde fortsätta som hittills.

Trots en del negativt ser vi tillbaka på en drottningodlingssäsong där mycket fungerat bra och kvaliteten på avelsmaterialet ger anledning till optimism. Varje biår har ju sina motgångar och glädjeämnen.

Per Ruth